Obeskrivlig Känsla - 2010

Jag vaknade av att solen sken in i mitt rum, in genom gardinerna som jag hade dragit för fönstret. Jag ställde mig upp ur sängen, sträckte på mina armar så långt som det gick och satte på min morgonrock.

Efter ett tag kände jag hur det sakta började kokas i min kropp under den tjocka, mörkröda morgonrocken, så jag tog av mig den. Kvällen innan hade jag vart på så dåligt humör, det var kallt under täcket, mina tår hade känts som isbitar och håret hade rusigt sig på armen. Men idag kände jag mig upprymd, jag hade en känsla av att något gott skulle ske.

Jag drog av mig alla kläder och skuttade in i duschen. Medans sjöng jag på en sommarlåt och kände att låten verkligen passade in med dagen.

Efter en lång, skön och uppfriskande dusch torkade jag av allt vatten som bara rann ner som om man precis hade kommit upp ur den solvarma polen. Sakta smörjde jag in den lena huden som satt på den kokande kroppen med hudkrämen som hade den exotiska doften. Den doften följde mig vart jag än gick, det var en del av mig för doften väckte så många fina minnen.

Jag öppnade dörrarna till min stora garderob och kollade på alla mina klänningar som jag hade hängt upp efter regnbågsfärgerna. Mitt öga fastnade direkt på en klänning som ännu hade prislappen på, så jag drog av prislappen och satte på mig den grönblåa klänningen. Jag hade självklart ett par matchande stilett klackar som satt i högsta grad ordentligt. Innan jag gick ut ur min alldeles egna bostad ville jag vara helt och hållet säker på att det var varmt ute.

Jag klev fram till balkongdörren, öppnade den tillsammans med vinden som sakta blåste mot dörren. När jag precis hade ställt mig i balkongens mitt, fick jag en känsla jag inte hade upplevt på ett bra tag. Den känslan beskrev mer än tusen ord.

Jag såg hur det droppade oräkneliga vattendroppar från istapparna som satt fast i hustaken. Gräset började synas för en hel del av snön som låg på marken hade smält bort. Träden var dock fortfarande vissna men jag lade märke till att små gröna knoppar hade växt ur trädens granar. Man såg även hur gräset hade sugit upp all vatten för att ladda inför den nykommande våren. En doft tog hela min kropp med en storm, doften måste ha kommit från en blomma som höll på att växa ut på ett slagfält någon kilometer ifrån mig. Vinden som var så stark men samtidigt svalkande färdades förbi mitt öra, jag kände hur vinden bar på ett budskap. Jag uppmärksammade vinden som for förbi mitt öra, jag ansträngde mig för att lista ut vad den hade att komma med denna gång. Men allt jag hörde var fåglar som knittrade en bit bort, jag hörde hur de små gröna knopparna sakta växte ur sitt skal och förvandlades till blad. Jag hörde hur gräset sög upp all vatten - nyckeln till våren.

När jag som mest koncentrerade mig på att få fram budskapet fungerade det inte, det ända jag grep tag i var allt annat i min omgivning.